Äldre renoverat hus beläget på landsbygden

Komforten hos ett femstjärnigt hotellrum i en kulturbyggnad

Även ett 200 år gammalt hus kan renoveras till att bli energieffektivt, där kvaliteten på inomhusklimatet förbättras till högsta nivå – utan att kompromissa med stilen.

Efter att ha tillbringat 16 år utomlands flyttade denna familj till Askola och köpte en bondgård, som hade uppförts i slutet av 1700-talet och byggts till ett par gånger. Familjen undersökte möjligheter och begränsningar när det gäller att förbättra energieffektiviteten i äldre hus i samband med sitt renoveringsprojekt.

– Att försöka få ett gammalt hus att möta en modern passivhusnivå är inte rimligt, eftersom dess lufttäthet aldrig kan lyftas till samma nivå som en ny byggnad har. Men relativt låga energinivåer kan dock uppnås med hjälp av moderna isoleringsmaterial och energieffektiva fönster, samt genom att nyttja effektiv värmeåtervinning och värmepumpar. Men när ny värmeisolering och nya tätningsstrukturer byggs in måste det säkerställas att åtgärderna inte försämrar kvaliteten på inomhusklimatet. Rätt placering och noggrann installation av t.ex. ångspärren måste också säkerställas, betonar denna lantlige gentleman.

Det gamla huset hade ventilation via självdrag, vilket inte fungerade. Uppvärmningen av detta mycket rymliga två-våningshus vintertid var kostsamt, och på grund av tomtens soliga sluttning nådde inomhustemperaturen nivåer som hos en sämre bastu på sommaren.

Renoveringen har utformats för att förbättra energieffektiviteten och komforten och att väl fungerande funktioner ska kunna behållas utan att man ska behöva kompromissa med inredningsstilen.

Värmeisoleringen förbättrades med hjälp av både beprövade ekologiska metoder som cellulosaisolering och smarta lösningar där t.ex. hela takkonstruktionen isolerades med polyuretan för spara utrymme. Fönstren i andra våningens sovrum ersattes med nya, mer energieffektiva fönster. Nedervåningens fönster hade renoverats tidigare.

Konstant temperatur och hög luftkvalitet inomhus

Vad det gäller boendekomforten var införandet av det mekaniska ventilationssystemet den viktigaste förändringen.

– Efter att ha bott utomlands var vi vana vid en väl fungerande mekanisk ventilation som också kan avfukta och kyla tilluften under varma sommardagar. Det var något som vi inte vill kompromissa med.

Marko Räsänen, en mycket erfaren men numer tyvärr avliden VVS-designer, antog utmaningen med högt självförtroende efter att ha medverkat i över 500 småhusprojekt. Men den lösning som slutligen valdes blev ett pilotprojekt även för honom.

Målet för ventilationsdesignen var en konstant innetemperatur på 22 °C tillsammans med en dragfri ventilation, oavsett tiden på året. Dessutom krävdes även möjlighet till oberoende styrning av ett antal rum. Ägarna ville också behålla de gamla, men fullt fungerande, kakelugnarna för att producera ytterligare värme. Eftersom en installation av ventilationskanaler var oundviklig så var den mest rimliga värmedistributionsmetoden luftvärme – något som var ovanligt i småhus vid denna tidpunkt.

När renoveringen planerades bodde de idag vuxna barnen fortfarande hemma. Konsumtionen av varmvatten var inte särskilt hög, även för en familj på fyra personer, och nu i ett hushåll med endast två vuxna är den nära nog minimal.

– En berg- eller luft/vatten-värmepump kan vara en bra lösning för en stor familj. Men för oss det skulle ha varit onödigt, påpekar ägaren av huset.

Ett separat system för varje flygel

Huset har två flygelutbyggnader, så ett separat system konstruerades för varje. Vid behov kan olika inomhuslufttemperaturer väljas för södra och västra delarna. Luften byts en gång i timmen i en av flyglarna och, tack vare luftcirkulationsfunktionen, varannan timme i den andra flygeln. En tredjedel av luften tas från utsidan, resten är cirkulationsluft.

I en av flyglarna tillhandahålls ventilationen av en Enervent Pelican eco PRO greenair HP, vilket är ett ventilations-, luft/värme- och kylsystem som bygger på en roterande värmeväxlare och en integrerad uteluftvärmepump utan utomhusenhet. I den andra flygeln utförs samma uppgifter av en Enervent Pelican eco EDX-E försedd med en Mitsubishi utomhusenhet. Utedelen ger extra kraft för kylning under de hetaste dagarna och för uppvärmning vid minusgrader. Ytterligare värme kan genereras med hjälp av kakelugnar och elektriska värmeelement kan stödja systemet vid extremt låga temperaturer.

– Men de används inte ofta, anmärker ägaren.

– Totalt ger de två värmepumparna över 10 kW värmeeffekt med en sammanlagd strömförbrukning på mindre än 4 kW, och det är tillräckligt för temperaturer under -10 °C.

Elvärme används för tillskott. El-element är placerade under stora fönster och inställda på 17 till 18 °C. Dessa förhindrar obehagligt kallras när någon sitter vid fönstren under hård vinterkyla.

Gott om kraft

Årsverkningsgraden av värmeåtervinning med Enervent Pelican eco PRO greenair HP är över 90 %, och motsvarande värde för Enervent Pelican eco EDX-E är över 70 %. Värmepumpens kapacitet ingår inte i EDX-enheten verkningsgrad. För att få ett luftvärme- och kylsystem att fungera i ett hus av denna storlek måste luftflödena vara högre än vad en Pelican-enhet kan leverera. Det var anledningen till att en Enervent Energy MixBox cirkulationsluftenhet ingick i systemet. Vid behov kan den fyrdubbla luftflödeshastigheten, trots att den grundläggande ventilationsgraden hålles konstant.

Vid utformningen av värme-, kyla- och ventilationssystemet låg huvudfokus på energieffektiviteten. Detta har visat sig vara framgångsrikt; ägaren säger att vid en utomhustemperatur på -34 °C ligger frånluftstemperaturen för Greenair HP-enheten på -28,5 °C, men samtidigt hålls en inomhustemperatur på 22 °C.

Kylningen är också mycket energieffektiv, eftersom kall luft återvinns samtidigt som varm luft stängs ute.

– Även vid så pass höga utomhustemperaturer som +28 °C så kör ändå luftvärmepumpen bara ibland, säger den nöjda ägaren.

De roterande värmeväxlarna från enheterna överför värme och fukt från bastun till den torra inomhusluften.

– Återfuktning av inomhusluften behövs vintertid eftersom parkettgolv och väggpaneler i det gamla huset annars skulle ta skada, förklarar ägaren.

Systemet har ingen CO2-kontrollfunktion, eftersom det inte behövs då luftflödena är så här pass höga.

Omärklig kanalinstallation

De flesta är tveksamma till att få ett modernt ventilationssystem installerat i ett gammalt hus, eftersom de förväntar sig att kanalsystemsinstallationen ska bli besvärande. I de flesta hus byggda efter mitten av 1900-talet kan kanalerna införlivas på ett sådant sätt att de inte ens stör de mest krävande inredningsarkitekter. Om huset är mycket gammalt bör kanalerna döljas helt, vilket kräver en viss ombyggnation av invändiga ytor. Ägaren säger att han blev förvånad över att se hur väl Lindabs förisolerade kanaler kan döljas i ett hus byggt på 1700-talet. Exempelvis fanns det bara precis tillräckligt med ledigt utrymme för att kunna installera kanaler i övervåningens sluttande tak. Kanalerna var större än normalt, ø 200 mm och ø160 mm för rummen, eftersom de var dimensionerade för den högre än normala luftflödeshastighet som krävs för kylning.

– Tillräckligt stora kanaler bidrar också till att säkerställa ventilationens låga bullernivå.

I köket var ett skåp tvunget att flyttas cirka 250 mm ut från väggen. Kanalerna som går upp till andra våningen doldes med en smart konstruktionslösning via trappen. I själva verket behövde kanalsystemet endast vara inkapslat på ett ställe, och det är lätt missa ifall ägaren inte pekar ut det.

Climecons terminalrenheter, som liknar en blomma, smälter förvånansvärt väl in i det befintliga taket. Ett tilluftsdon i ett av sovrummen har utrustats med en 500 watts elpatron för att korrigera lufttemperaturen så snabbt som möjligt.

Naturligtvis har kanalerna isolerats noggrant för att förhindra eventuella problem med kondens, samt för att eliminera eventuella effektivitetsförluster.

– Kyleffektiviteten minskar mycket snabbt om oisolerade kanaler används, exempelvis under ett varmt tak.

De faktiska enheterna ligger utom synhåll, i källaren under köket.

Det finns alltid utrymme för förbättringar

Ägaren är mycket nöjd med båda systemens drift. Men han kommer, trots detta, nu att förbättra energieffektiviteten ytterligare. Under sommaren kommer en rad 2 kW-paneler att installeras på taket för att ge gratis solenergi åt ventilationens kylsystem och frysenheterna.

– Om jag skulle planera ett liknande renoveringsprojekt idag skulle jag inkludera ett luftfuktighetsbaserat styrsystem i ventilationssystemet och lägga till särskilda förbränningsluftkanaler för kakelugnarna, avslutar ägaren.